KVINNODRÄKTER

Foto: Blekingelivet/ Nisse Stormlod.

De gamla dräkter och dräktdelar som finns bevarande utgör endast en mikoroskopisk del av de kläder som en gång burits. De kommer från olika geografiska områden, tider och olika sociala grupper och tyvärr finns oftast ytterst lite kringinformation om dem. Men vi kan ändå skapa oss en bild av hur dräkterna kan ha sett ut, allt ifrån livkjolen under 1700-talet till 1800-talets dräkt med kjol och livstycke. Blekinges kvinnodräkter är rika och varierade med ett stort inslag av importerade tyger. Vi kan idag inte urskilja några specifika drag för olika socknar. Däremot finns det skillnader i dräktskick mellan västra och östra Blekinge.

“…Det är med den blekingska klädedräkten, även som med språket, att den vid gränserna är nästan samma som i Skåne och Småland. Men överallt yttrar sig en tillväxande böjelse för prakt och yppighet. Kvinnokönets kläder äro i synnerhet både utmärkt vackra och utmärkt kostbara…” (Sjöborg 1792).

Till kvinnornas högtidsdräkter använde man gärna köpta tyger som kläde, vadmal, rask, siden och sammet, fina bomullstyger och tryckta kattuner. Både kjolar och livstycken var ofta kantade med sidenband. 

 
Flicka från Ronneby ur Forssells  “Ett år i Sverige” (1827–35).

“Till kyrkan användes opplöt av sockerduk utanpå särken” Karna Månsson född 1850 i Hörby, Mjällby socken.

Ingrid Maria Andersdotter/Andersson (Mor Mia) föddes 1866 i Tvings socken. Hon gifte sig med Anders Johansson 1886 och flyttade till Viö i Rödeby socken. Mor Mia var en känd traditionsbärare och skicklig väverska.

Överdel, upplöt, opplöd

Utanpå särken bars vid högtidliga tillfällen en kort “blus” av fint linne eller bomullstyg och prydd med broderier på axelsömmar och ärmlinningar. Kragen var antingen fastsydd vid överdelen eller lös.

Överdel med broderi runt ärm och manschett. Tillhör hel dräkt från Vallby i Ramdala socken (Blm 17102 5 Blekinge museum).

Detalj av överdel av bomull med broderi på manschett och axel. Inköpt 1908 från Ebbamåla, Öljehults socken (Blm 5149 Blekinge museum).

Överdel med krage, märkt “ILSD” i rött korsstygn. Vid ärm med linning av vitbroderi och ganzband längs kanten. Krage med hålsöm och ganzband längs kanten (Blm 15027 Blekinge museum).

MÖNSTER

PDF Mönster och sömnadsbeskrivning.  Överdelen tillhör dräkt från Öljersjö i Lösens socken (BLM 5050 4 Blekinge museum). Mönster: Ingvor Lind, Svenska Ungdomsringens Blekingedistrikt. 

PDF Överdel ca 1830 i privat ägo från Fridlevstad. Sömnadsbeskrivning och mönster: Ulla Liljedahl 1982. Svenska Ungdomsringens Blekingedistrikt.

PDF Sömnadsbeskrivning och broderimönster. Mönster: Blekinge Läns Hemslöjd.

Här kan du se fler överdelar i Blekinge museums samlingar.

En piga skulle ha en rynksärk i lön. På somrarna gick dom i bara särken. Det var riktigt gammaldags så… Utanpå särken hade de ett gråförklä… På huvudet en gammal rutig näsduk” Elna Pettersson född 1847 i Hoby socken.

Skördesärk sydd efter original från Vekerum, Mörrums socken.

Särken bars närmast kroppen dag som natt. Den var nattlinne, underklänning, hemmaklänning och sommarklänning.

Särken tillverkades av linne, halvlinne eller bomull. Övre delen var av finare tyg, nedre av grövre, ibland så grovt att den stack hål på benen.

Man kunde gå i bara särken utan både kjol och förkläde.

“Jag har gått i bara särken och hackat potatis, men inte hade man broderi på den särken… Förklä hade jag inte heller”.
Karna Månsson född 1850 i Hörby, Mjällby socken.

Rynksärk, höstesärk, skördesärk

Skördesärkens kjol är vid och rynkad eller veckad mot överdelen. Särken har ofta mycket vackra broderier.

Skördesärk från Höryda i Fridlevstads socken av vit linneväv. Överdelen fodrad med grovt, vitt linne samt garnerad med vävda båder i rosa och ljusblått. Nederdelen skarvad med något grövre linneväv (Blm 13449 Blekinge museum).

MÖNSTER

PDF Rynksärk med sprund framtill, rak hög krage, obroderad. Livet fodrat med blåvitrandigt linnetyg. Lång ärm med rynkor på ärmens undersida mot livet. Rynkor mot broderad manchett med två knapphål. Langettavslutning. Märkt med ett rött B i korsstygn på höger ärm vid sprundet. Broderat band mellan liv och kjol. Kjolen förstärkt med lappar på undersidan över höfterna. Särken har enligt givaren tillhört hennes farmor Botilda Håkansson (Svensson) född 1867. Hon bodde i Hasselstad som gift (Blm 26339  Blekinge museum). Mönster: Ulla Liljedahl.

PDF  Sömnadsbeskrivning för skördesärk från Trensum i Hällaryds socken i Nordiska museets samling.PDF Broderimönster (NM 16202 Nordiska museet). Mönster: Irma Enarsson, 1993. Mönsterdiagram över själva särken finns i Blekinge museums arkiv.


PDF Detta brudlinne har burits av Elna Olsson, Harasjömåla, Jämshögs socken i Blekinge. Hon var född 1828 och gifte sig 1858. Hon har själv sått, skördat samt berett råmaterialet till detsamma vävt, sytt och broderat det. Linnet skänktes av hennes dotterdotter (NM 197956 Nordiska museet). Mönster:  Eva Liljedahl Persson 1975.

Raksärk

Raksärk var den vanligaste typen av särk, över den bars kjol, förkläde och livstycke. Endast vid speciella tillfällen sattes överdelen ovanpå särken.

PDF Raksärk med överdel av linnelärft och nederdel av grövre linne. Märkt med rött korstygn BOD. Särken är inköpt från Kuggeboda 1904.  Observera inte Johannishus som står antecknat på mönstret. Se detalj nedan (Blm 4431 1 Blekinge museum). Mönster: Eva Liljedahl Persson 1974. Foto Morgan Olsson, Blekinge museum.

PDF Broderad krage och maschetter i hålsöm. Märkt med rött korstygn BOD. Särken är inköpt från Kuggeboda 1904. ( Blm 4431 1 Blekinge museum) Mönster: Eva Liljedahl Persson 1974

PDF Raksärk beskrivning PDF mönster. Särken har funnits i Lars Petterstugan i Vämöparken. Den är av grovt linne och mycket skadad (Blm 25336 Blekinge museum). Mönster: Ulla Liljedahl.


Stacksärk
En variant av särk är den korta särken stacksärk.

Illustration efter Nordlinder. Kvinnligt dräktskick i Jämshögs socken


Här kan du se fler särkar i Blekinge museums samling. 

Foto: Blekingelivet/ Nisse Stormlod.

Den lösa kragen var ofta tillverkad av bomull prydd med fria broderierer och köpespets. Kragarna beställdes av speciella brodöser inte sällan kvinnor ur borgarklassen. På Blekinge museum finns en mängd broderimönster från 1800-talets mitt bevarade.

Krage av broderad tyll som tillhör hel dräkt från Vallby, Ramdala socken (Blm 17102 7 Blekinge museum).

Krage av bomull med runduddig kant med maskintillverkad spets, engelskt broderi, hålsöm på tyllbotten. Kragen har tillhört givarens farmor Cecilia Persdotter, Bommerstorp i Ronneby socken 1840-tal (Blm 16074 Blekinge museum).

 

MÖNSTER

Krage Blm 11773

PDF Mönster till krage med vitbroderi. Har tillhört: Fru Maria Larsson, Boahaga i Kallinge (Blm 11773  Blekinge museum).

PDF Anvisningar för vitbroderier till blekingedräkten från Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Mönster till krage ursprungligen sytt av Julia Ploman, Ronneby född 1833. Mönster: Ulla Liljedahl, Svenska Ungdomsringens  Blekingedistrikt.

Hustrur, döttrar och pigor hava till högtid
brukat från åldern om lägenhet så medgivit
högröda klädes eller vadmalsskört med vidsytt
liv av schagg, blommerad sammet, ja av annat hel
halvsiden och bomullstyg med sidenband…” 

Så beskrivs livkjolen i ett sockenstämmoprotokoll från Torhamn 1793. Det stämmer väl med andra beskrivningar från tiden.

Fram till 1700-talts slut var liv och kjol hopsydda till en så kallad livkjol. En sådan från Listers härad finns bevarad på Nordiska museet. På Karlshamns museum finns ett rött liv som ursprungligen tillhört en livkjol.

 Livkjol från Listers härad (NM 99151 Nordiska museet).

Liv av sidenbrokad, vit botten med blommönster i gröna, bruna, gula och mattrosa nyanser, 1 bakstycke och 2 framstycken, kantat med rosa sidenatlasband.Besättning av knypplad guldspets. Fodrat med vit linnelärft. Kjolen av rött fint tunt kamgansylle med glättad yta, s.k. rask, rynkad bak med genomträdda trådar 3 cm ned på rynkorna, slätt framparti, iskarvat mitt fram, sprund kantat med linne knäppt med 2 hakar och hyskor av mässing. Garnerad nedtill med ett svart sammetsband och i kanten ljusgrönt sidenband.

 MÖNSTER

Mönster till livkjolen kan beställas från Nordiska museets bibliotek.

Livstycke från Aspö av siden kantat med sidenband. Illustration på katalogkort i Blekinge museum.

Någon gång vid slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet skiljs livet från kjolen. Livstycket kunde sys av olika ylletyger, halvylle, bomull, sammet eller siden och prydas med sidenband och metallspetsar.

” Mormor hade ett fint mörkt liv med silverspetsar, men annars hade de ingen garnering alls. Jag har inte sett några sidenband “ Emma Olsson född 1888 i Listers härad.

 

Detalj av dräkt sydd av Lina Odell.  Förlagan till livstycket i Nordiska museet (NM 0074118). Foto: Magalena Caris.

 
Livstycke av grön brokad, blommor i flera färger ljusröda band. Sammanhör med flera dräktdelar från Öljersjö, Lösen socken, Blekinge inköpt 1908 (Blm 5050 Blekinge museum).

 Kvinnoliv av brunt blommigt siden, kantat med blågrå sidenband och bruna passpoaler runt om. Fem hyskor och hakar mitt fram, foder av linnevarp och ylleinslag (Blm 1403 Blekinge museum).



Livstycke av rött lasting (ett slags ylletyg), kantat med guldspets. Foder av vitt linne (Blm 1510 Blekinge museum).

 

Livstycke av grön sammet, kantat med blommiga ljusa sidenband.  Banden vitbottnade, mönstret i grönt och rosa. Livet häktas ihop med fyra par hakar och hyskor, foder av vitt linne. Gåva 1899 av Landstingsman Karl Nilsson, Björkeryd, Fridlevstads socken (Blm 1092 Blekinge museum).
 

MÖNSTER

PDF Livstycke av mörkbrun sammet. Kantat med guldspets. Har häktats ihop med fyra par hyskor och hakar. Fodrat med grovt linne. Gåva 1899 av Fröken H Nelsson, Lösen. (Blm 253 Blekinge museum) Mönster: Ingvor Lindh 1980, Svenska Ungdomsringens Blekingedistrikt. 

PDF Kvinnoliv av svart verken kantat med ljusröda blommiga och fasonerade sidenband. Livet försett med stickade skört. Grovt linnefoder. Inköpt 1902 på auktion (Blm 3858 Blekinge museum).

PDF Måtttagning livstycke

PDF Mönsterändring livstycke

Här kan du se fler av Blekinge museums livstycken.

Sidenschal med  inslagstrådarna i blått och svart bildar mönster på rätsidan Brunvioletta varptrådar i fom av blommor och blad. Påknuten frans runt om, hallstämpel: “STOCKH. HALL. STEMP och ett årtal som är svårt att tyda. Troligen använd i mitten av 1800-talet. Från Skäggeryds gård, Fågelmara, Kristianopel socken (Blm 22775  Blekinge museum).

Inte hade dom silkesdukar om halsen inte. De hade ju den fina kragen vet ja” Lisa? Persson född 1853 i Mjällby socken.

En hel del sidendukar finns bevarade. I senare tid användes de som huvuddukar, men tidigare som halskläden i östra delen av landskapet. Sidendukarna köptes från sidenfabriker i Sverige eller från utlandet.

Halsklädet bärs under den vita kragen och stoppas ner innanför livstycket.

Oljemålning på duk föreställande “Bondepar från Jämjö”, original av J. G. Sandberg (förlaga till C. Forsells “Ett år i Sverige”1827-1835)  Bilden är beskuren (Blm 16874 Blekinge museum).

Foto: Blekingelivet/ Nisse Stormlod.

Sidenschal med grönt mönster på lila botten. Frans runt om, längd 10 cm. I ena hörnet ett broderat “M”. Hallstämpel “Stockholm” i ett hörn. Brukaren Dorothea Håkansson, född 1834-06-16 och död 1917-03-14  (Blm 21525 Blekinge museum).

[Ändra]

Här kan du se fler halskläden i Blekinge museums samling.

 

Äldre katalogkort med kjol från Hasslö (Blm 5166 Blekinge museum).

Vid slutet av 1700-talet skildes kjolen och livstycket åt. Men på gamla plagg kan man se exempel på att livstycket och kjolen hakats ihop.  Kjolarnas färger och material varierade. De kunde  till exempel vara röda, gröna, blå, lila, svarta eller vita. De var vanligen tillverkade i halvylle så kallad ”verken”. Men det finns också bevarade kjolar i kläde, vadmal, siden, bombasin (ylle-silke), linne och bomull. De vida kjolarna som oftast syddes av fyra våder var rynkade eller veckade och kunde ha ett sidenband i nederkant.

 Akvatint över konturetsning av Johan Fredrik Martin efter Pehr Hilleström d.ä. ca 1800. 

I kjolens framvåd satt ofta den så kallade ”djäknelappen” eller ”skamlappen”. Kjolen knäpptes i vänster sida. Det kunde också finnas ett sprund i högersida för att komma åt löslomman om den placerades under kjolen. På sommaren bars den vita sommarkjolen av linne och senare bomull. Kvinnorna kunde bära flera kjolar ovanpå varandra med ett förkläde på varje kjol.

Kjol från Tjurkö av rött och blått skiftande verken, bård av rött sidenband med gröna ränder och blommor, silvertråd. Mitt fram infällt stycke av vit linnelärft. En våd fram och fyra våder bak.Dessa kjolar vävdes oftast av blå linnevarp och rött ullinslag.
Gåva 1912 av Blekingebo (Blm 8078 Blekinge museum).

 Kjol till bruddräkt av blå bombasin, fyra våder, fodrad nertill med blå rask, rött passpoalband i kanten och med gult blommigt sidenband nertill, lagda veck i midjan, ficksprund. Det gula sidenbandet är troligen bytt vid ett senare tillfälle.  Kjolen har tillhört Amanda Josefina Larsdotter, Pålycke i Fridlevstad socken, som gifte sig med Petter Ohlsson i Greby, Löfvenäs 1853. Bruddräkten inköptes 1902 (Blm 3618 Blekinge museum).

Kjol från Öljersjö i Lösens socken av grönt och rött skiftande siden, rött garneringsband nertill. Fem våder, rynkad i midjan. Kjolen sammanhör med flera andra dräktdelar (Blm 5050 1 Blekinge museum).

 “… Den finaste kjolen var röd med silkesband nertill, om det skulle vara riktigt fint. Den användes av midsommarbruden tillsammans med ett grönt livstycke, som var det förnämsta, ibland med ett rött sidenförklä…” Elin Persson född 1846, Hällaryds socken.

Kjol av rött ylletyg invävt mönster av blad och blomkvistar. Mitt fram infällt stycke av vit lärft jämte våd av annat rött ylletyg. Uppgift om ursprung finns ej, men den kan härstamma från Västra Blekinge eftersom röda kjolar användes längre fram i tiden där (Blm 14883 Blekinge museum).

 “… På sommaren gick dom i vita linnekjolar…” Lisa Persson född 1853 i Mjällby socken

“Den vita linnekjolen skulle börja användas Kristihimmelsfärdsdag och sedan bäras till Mikaeli samt därtill bara lintygs-eller överdelsärmar. Hur man än frös, måste man gå barärmad, man fick hellre ha en tröja under än över…” Jenny Samuelsson född 1886, Listerby socken.

Sommarkjol från Jämjö socken av vitt linne med framvåden av grövre linne. En centimeter bred linning i midjan broderad med knutsöm. Framvåden slät, tre rynkade bakvåder. Vita sommarkjolar av både bomull och linne finns bevarade (Blm 8919 Blekinge museum).

MÖNSTER

PDF Mönster till kjol skala 1:10. Kjortel av rött och blått skiftigt ylleverken med breda bårder av röd- och svartrandiga silkesband med gröna och vävda blad och blommor, fyra våder, skodd med linneband 13 cm.  Sammanhör med livstycke i samma material. Inköpt från fru H. Thorsson, Nävrasjö, Sillhövda socken.(Blm 5687 2 Blekinge museum) Mönster: Svenska Ungdomsringens Blekingedistrikt.

PDF Mönster och sömnadsbeskrivning till kjol. Mönster: Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Kjollinning och skoning. Sömnadsbeskrivning: Blekinge Läns Hemslöjd.

…”Jag ser så väl för mig hur förklät flög ut i blåsten och di granna sidenbanden som di hade knutna runt livet flaxade iväg som en lång piska efter dom”…  Sissa Persson född 1853 i Mjällby.

Dräktfotografi arrangerat av Blekinge museum ca 1900.

Till dräkten hörde förklädet av skiftande utseende. Det kunde vara av bomull, linne, ylle eller siden.

 Flamförkläde vävt av Lina Odell inspirerat av Blm 15136. I mitten ett sidenförkläde och till höger ett förkläde i chintz (sits) sytt av Lisa Stormlod inspirerat av en bild publicerad i Forssells “Ett år i Sverige”. Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod.

Förkläde av tunt ylle med eklövsmönster. Botten fylls ut av bruna stjärnor (Blm 17600 Blekinge museum).

 “ …Det blå flamförklädet användes i sorg dagen efter begravningen samt i fastan och på långfredagen…” Jenny Samuelsson född 1886, Listerby socken

 Även vita förkläden användes till högtid liksom till sorg.

Förkläde från Hällevik i Mjällby socken i bomull, randigt i vitt på mörkblå botten med viggmönstrade flamgarnsränder i mörkblått/vitt. I en annan smal rand hoptvinnat vitt och grått garn . Smala fållar i nederkant och båda sidor, upptill rynkat mot 2 cm bred midjelinning . Linningen förlängd med fastsydda randiga knytband av bomull i mörkblått, vitt och brunrött (NM 125310 Nordiska museet).

Bomullsförkläde i rosengång. Rynkat mot linning av vävt band som fortsätter i knytband. Handsytt. En våd (Blm 16809 Blekinge museum).

 Sidenförkläden användes till bröllop och högtid.

Förkläde av siden. Gulvitt med spridda olikfärgade buketter. Fyra längder a´ 440 mm breda som är hopsydda stadkant mot stadkant och en fåll nertill 115 mm. Upptill 10 mm:s dragsko med tunn snodd genomdragen och i ändarna 600 mm långa sidenband. Från Vallby, Ramdala socken ( Blm 17102 3 Blekinge museum).



Till vänster – Flamförkläden av ikatfärgat bomullsgarn i många vackra färger tillverkades i hemmen.

Till höger – Bladförkläden vävdes i vitt och blått, vitt och rosa eller vitt, rosa och blått.




Högtidsförkläde av tunnt vitt bomullstyg, lägg märke till fållen. Livkjol från Listers härad. Original i Nordiska museet.

Tryckta bomullsförkläden av köpt tyg har använts, men ganska få har bevarats.

Förkläde av grön-blått bomullstyg med mönster i vitt och gul-brunt från Tävetorp i Nättraby socken (Blm 10576 Blekinge museum).

Dräkter som såldes genom Blekinge Läns Hemslöjd. Foto ca 1980 .

MÖNSTER

PDF Sömnadsbeskrivningar till förkläde, sidenförkläde, högtidsförkläde, sorgförkläde. Mönster: Blekinge läns hemslöjd

Irma Enarsson iklädd förklädet nedan. Foto: Karin Nilsson, Blekinge museum.

PDF Beskrivning och vävsedel till ovan från Hällaryds socken i Nordiska museet samling  (NM 120314). Mönster: Irma Enarsson 1993

Här kan du se fler förkläden i Blekinge museums samling.

Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod.

 “En hemlighet” / “Frieriet”. Oljemålning av Bengt Nordenberg, 1864. Nordiska museet.

 Klut, klä(d)e

Den gifta kvinnan skulle dölja sitt hår. På bilden ovan ser vi modern som kikar fram med den vita kluten på huvudet, medan den ännu ogifta flicka är barhuvad. Den äldsta huvudbonad vi känner till är den vita linnekluten. Kluten kunde bäras på olika sätt och bindas över olika undermössor.

 Andra bröllopsdagen eller måndags morgon, då bruden för första gången uppstiger som kvinna skall denna klut av mannen bindas på henne.” (Sjöborg 1792)

 Till vardags användes rutig klut “näsduk”.


Sissa Bengtsdotter 1842, Bengt Nordenbergs moder.


Listerkvinna, porträtt av Bengt Nordenberg.

Detalj ur vykort.

Under andra hälften av 1800-talet övergick man till att knyta huvudduken under hakan. Uppgifterna om hur man skall knyta knuten i nacken hade därför till stor del fallit i glömska då man påbörjade dräktdokumentation.



Luva, luvetallrik, valk, spetsvalk 

En rund träplatta överklädd med rött tyg, ibland broderad och prydd med paljetter och guldspets, bars av den gifta kvinnan under kluten.

“Nygifta hustrur hava gemenligen en liten röd hätta, bak på hårvalken i nacken, med en liten svart fläck? mitt uti, och annars med helt bart huvud, det pigor ständigt hava; dock bär hon endast en lik hätta hemma i huset och när hon går till närmaste granngården”
(Cronholm 1750-tal)


Katalogkort med luvetallrik som tillhört Quidings Blekingestuga (Blm 10450:106 Blekinge museum).

Hätta, ungmorshätta, luva, mösseklut

En huvudduk broderad med kulört yllegarn har förekommit speciellt talrikt i Medelstads härad. Klädet monterades över en stomme av papper så att den kunde sättas på huvudet utan att knytas varje gång. 

 ..”Mormor hade en vit luva med yllebroderi, den var knuten som en mössa och fick liksom spethättan endast användas av de gifta. Inomhus buros mössorna bara utan klut, utomhus med kluten över.” Jenny Samuelsson född 1886 i Listerby socken.

 
Hätta från Tving (NM 6189 Nordiska museet).


Spethätta, fyrkantsmössa

En liten mössa av tryckt bomullstyg, som monteras på en pappstomme och fått sitt namn av den sticka som höll ut den i överkanten. Även dessa mössor bars under kluten.

En mössa, s.k. spethätta, av tryckt bomullstyg, brunt med röda blommor. Mössan har långa flikar vid öronen och foder av ett randigt bomullstyg i rosa, grönt och vitt. Fyllning och styvnad av papper. Har haft knytband. (Blm 15009 Blekinge museum).


HUVUDBONAD FÖR OGIFT KVINNA



Detalj ur illustration ur Forssells “Ett år i Sverige” utgiven 1827-35.

Ogift kvinna gick vanligen barhuvad. Flickorna hade ofta en fläta på ryggen som avslutades med en stor bandrosett. Vid festliga tillfällen flätades håret i en valk och pryddes med sidenband och pärlor. 

“Pigorna hafva merendels bart hår, deladt i pannan och flätadt i nacken; de bruka äfven klut, men vid högtidligheter hafva de en valk öfver hufvudet med inlfätde och nedhängande guld-silfver och sidenband.” (Sjöborg 1790-tal)

Med valk kan också menas ett slags hårklädsel.

Det förekommer även några uppgifter om att ogift kvinna burit luvetallrik.

Flickor på Hilleströms bilder från slutet av 1700-talet har en ring klädd med tyg och med nedhängande band.

Detalj ur målning av Pehr Hilleström från slutet av 1700-talet.

Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod

MÖNSTER

Många huvuddukar är broderade med vackra mönster i vitbroderi. Vissa kvinnor var specialicerade på att göra dessa broderier. En av dem var Rosalie Andersson Hammar  (1822-1861) i Karlskrona.

PDF Broderimönster av Rosalie Andersson Hammar. 

PDF  Klut  i vitbroderi. Bladrankor längs två sidor samt blomsterbroderi i ena hörnet. Engelskt broderi. Broderad av fröken Lisken Svensson som bodde i Grönadal (Skillingenäs), till Carolina Carlsson, Grönadal, Nättraby född 1859 (Blm 12574 Blekinge museum) Broderimönster: Ulla Liljedahl.

PDF Vikning av huvudduk. Anvisning från Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Vikning av ungmorshätta. Hemslöjdsbutikerna i Blekinge sålde en “undermössa” som kluten knöts runt. Anvisning från Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Ungmorshätta från Bräkne-Hoby.  Broderimönster: Maj Zetterberg, Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Luvetallrik. Broderimönster: Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Flickring. Mönster: Blekinge Läns Hemslöjd.

Enligt uppgift på bilden skall fotografiet föreställa Sophie Åkesson och hennes syster i Karlskrona. Gissningsvis är bilden från 1870-tal. Foto i Blekinge museum.

Av de uppgifter som finns om ytterplagg kan vi sluta oss till att man på kunde ha kappa, päls och tröja. Senare användes även storschalen som ytterplagg.


Tröja

Till dräkten hör en kort jacka av ylle eller halvylle. Svarta tröjor var vanliga, men även andra färger förekom. Tröjan bars även inomhus i stället för överdel.

 Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod

Kvinnotröja av svart kläde med skört, kantad med grönsvarta linneband, fasonerat foder av halvylle, dubbelknäppt med fyra par silverknappar, varav de tre övre paren är tillverkade av N. Juhlin (1826-50) i Karlshamn enligt stämpeln, samt det nedersta paret av N. Pettersson (1814-36) i Karlskrona enligt stämpeln, ytterligare en knapp på vardera ärmen av samme guldsmed. Från Truseryd, Torhamns socken. Inköpt 1908 (Blm 5075 Blekinge museum).

Detalj ur målning av Pehr Hilleström (Nationalmuseum).

I flera av Hilleströms målningar ser vi tröjor prydda med band. Dessa är av en äldre typ som också beskrivs av Öller. Både bilderna ovan och beskrivning nedan är från ca 1800.

“Swarta och blå klädes tröjor, som slutar vid midjan

och utan skört äro de allmännaste;
de äro af kläde eller fint walmar.På de svarta äro
sammetsborder; på de blå parduband över sömmarna.
Dessa tröjor knäppas med häcktor eller knappar.”
(Öller, Jämshögs socken 1800)

Kappa, kapprock, kolt

På vintern bars en lång kappa eller päls. Några kappor finns bevarade men däremot inga pälsar.

Kappa sydd av Lina Odell efter förlaga nedan (Blm 4427 Blekinge museum). Foto: Blekingelivet/ Frans Ekelin

“Fruntimmrena hade också kapprock, men dom kallade den för kolt. Det var en stor krage och ett alldeles åtsittande liv. Nerikring var den alldeles vid, fastsydd i midjan i livet och så försedd med skärp. Armen var upphöjd vid axeln” Hanna Jonsson född 1853 i Kyrkhults socken.

Damkappa/fruntimmerskappa av blått verken med krage så kallad kolt, vadderad.
Inköpt 1904 vid auktion efter en äldre kvinna i Kuggeboda, Listerby socken (Blm 4427 Blekinge museum).

Storschal

Stora schalar kunde även de användas som ytterplagg.

Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod

Storschal i rött, brunt, beige, benvitt. Vävd i kypertvariation, tvåtrådig bomullsvarp med entrådigt ullinslag. Två ihopsydda längder Fållad kant och påknuten frans 
Schalen troligen vävd och använd av Ingrid Maria Svensdotter född 1845 i Jämö socken gift med Mårten Svensson född 1842, Möcklö, Ramdala socken (Blm 24138 Blekinge museum). 

MÖNSTER

 PDF Tröja av svart yllelasting med infodring av kläde. Foder av mörkblått halvylle. Foder i ärmar av oblekt grovt bomullstyg. Dubbelknäppt med fyra par silverknappar. Med skört. Från Östra Blekinge. (Blm 9199 Blekinge museum) Mönster:  Ulla Liljedahl Svenska Ungdomsringens Blekingedistrikt.

PDF Sömnadsanvisningar, mönsterpassning. Anvisningar: Blekinge Läns Hemslöjd

Löslomma, snafsäck 

Vackra utsirade kjolväskor i skinn, kläde, siden, bomull eller andra exklusiva material knäpptes fast i kjollinningen. Enklare väskor bars under ytterkjolen.

…”Så var det ett sprätt i ytterkjolen som man trädde handen igenom för att komma åt löslomman”… Ola Thorsson född 1843 i Sillhövda socken.

Löslomma av olika sidenbitar från Vallby, Ramdala socken. Tillhör hel dräkt (Blm 17102 9 Blekinge museum).

MÖNSTER



PDF Kjolfickor av randigt brunt halvylle från Sillhövda socken (Blm 15018 Blekinge museum) Mönster: Eva Liljedahl Persson 1975.

PDF Löslomma, av rött kläde broderad med silke i vitt, gult och grönt samt med bälthake av mässing från Göljahult, Eringsboda socken (Blm 8317 Blekinge museum). Mönster: Blekinge Läns Hemslöjd.

PDF Kjolväska av vitt skinn, framsidan klädd med mörkbrunt mockaskinn broderad med silke i färger och spegelmonogram under krona samt årtalet 1785. På baksidan rund stämpel med “Carlskrona H.T.” (Blm 3302, Blekinge museum). Mönster: Blekinge Läns Hemslöjd.

Här kan du se fler kjolväskor i Blekinge museums samling.

Till vardags använde både män och kvinnor träskor. Sommartid gick man ofta barfota.

Sölve Svensson född 1838 och Gertrud Nilsdotter född 1843 bosatta i en liten stuga på Tjurkö. Foto: Alma Falk 1924. 

Få läderskor har bevarats och inte heller finns det många beskrivningar. Sjöborg nämner svarta skor med röda klackar vid slutet av 1700-talet. Pumpsliknade skor omnämns. Ett par sådana finns i Nordiska museets samling.

“Svarta skor, sådan fason som nu finns till morgonskor” Anna Hallenberg Ramdala.

Ett par kvinnoskor av grönt saffianskinn i låg pumpsmodell, ett framstycke och två bakstycken/sidstycken som avslutas fram i 2 slejfar över foten som knyts genom två par hål. Bakkappa, foder, och sula av brunt läder, ingen klack Öljehults socken (NM.0120305A-B Nordiska museet).

Strumpor

Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod.

Det finns få uppgifter om strumpornas utseende. Öller nämner blå och röda strumpor, Sjöborg säger att bruden bar röda strumpor och att man annars använde blå och svarta strumpor.
Strumporna gick över knäna och hölls uppe  med strumpeband som knöts under knäet. Banden var flätade. Brudstrumpebanden kunde vara sydda av tyg med broderier.

Strumporna har en mönsterstickad bård i två färger, ca 2 cm bred alldeles under resåren (2 avig och 1 rät) och 3 cm bred, fyra flätor uppifrån och ner och runt under hälen,  upp till ankeln flerfärgsstickning som en bård på tvären. Strumporna är svarta med mönster i blått/grönt/rost och ceris.Skaftets längd 470 mm, fotens längd 240 mm. Från Skäggeryds gård, Fågelmara, Kristianopel socken (Blm 22773 Blekinge museum).

Strumpor för kvinna halvlånga, stickade av mellanblått bomullsgarn med konststickad kil på båda sidor samt broderier i vitt linne på båda sidor om kilen (Blm 10450 94 Blekinge museum).

MÖNSTER

Skor NM.0120305A-B Nordiska museet. Mönster kan beställas från Nordiska museets bibliotek.

Kvinnostrumpor slätstickade av ullgarn, 15 cm upptill på benet stickat av gråvitt garn (ofärgat) resten av indigoblått garn. 4 maskor/cm, 4 varv/cm med vänstertvinnat garn. Baksöm markerad genom en avig maska vartannat varv. Kilen imaskad, stickad på tvären av rött ullgarn med vita 8-uddiga stjärnor. Det röda mönstret broderat med vänstertvinnat garn. Från Bergamåla, Ronneby, Accession 1877 (NM 17567 a-b Nordiska museet).

Mönster kan beställas från Nordiska museets bibliotek

Vantar sydda av Lina Odell inspirerade av original i Karlshamns museum.

Foto: Blekingelivet/Nisse Stormlod.

Vantar och handskar köptes vanligen på marknader och tillverkades sällan i hemmet.
 

Vantar av brun vadmal, fodrade med rött. Höga kragar broderade med silke i flera färger samt kantade med skinn. Den vänstra kragen märkt: 1769 NAS och den högra märkt: SOS.:KBD. Skadade. Inköpta år 1906 från Stora Silpinge, Hoby socken (Blm 4605 Blekinge museum).

Vantar, ett par, av svart vadmal med pälsbräm av getskinn; märkta med vit tråd: 1799, NND.(Blm 2088 Blekinge museum).

Vante tillverkad av Monica Påhlsson efter original från 1799.

Handskar av vitt skinn med plattsömsbroderi och pärlor i flera färger.  Uddklippt kragkant. Gåva 1903 (Blm 4121 Blekinge museum).

List, fälttecken, livband

Om livet lindas fälttecknet som är ett grönt skärp av taft, vars nedhängande ändar glänsa av guld och silverspetsar, -pallietter och -löv. (Sjöborg)

Bälte, fälttecken eller brudlist bars endast till festdräkten. Den hörde till bruddräkten, men  bars även vid andra högtidliga tillfällen. Den äldre typen är av rött kläde. De röda listerna användes från mitten av 1700-talet och avlöstes av gröna sidenlister.

List av rött ylletyg broderad med schattersöm av silke i många färger samt med påsydda galoner av silver. Märkt: B I D 1776. Har haft kantband. Från Blekinge. Inköpt i Karlskrona.(Blm 5596 Blekinge museum).

Livband “list” Av ljusgrön sidentaft med ytterst smala fållar, i ändarna kantat med knypplade guld-och silverspetsar i flera rader. Från Bräkne härad inkom 1875. (NM 8664  Nordiska museet).

MÖNSTER

PDF Brudlist av kläde. Röd med blomsterbroderi i beige, grönt och gult med blå kant och svart silkesfrans. Påsydd silverspets. Märkt : C 13, 1811, KOS – SPD. (Blm 10450 95 Blekinge museum). Mönster och sömnadsbeskrivning: Blekinge Läns Hemslöjd. 

Här kan du se fler lister i Blekinge museums samling.