Blekinge museum

Modell av saluhallen i Karlskrona

Månadens föremål

Det finns säkert ännu några äldre karlskroniter som med sorg minns den gamla saluhallen vid Fisktorget. Hälsovårdsnämnden dömde redan 1943 ut hallen och ett par år senare, 1951, revs den. Snart skulle moderna varuhus ta över saluhallarnas roll i de svenska städerna. Månadens föremål är en modell av den gamla saluhallen.

Saluhallar uppfördes vid 1900-talets början runtom i landet. De utgjorde en slags ny offentlig miljö och samlingsplats. Ett mål med dessa, för tiden moderna, inrättningar var att flytta försäljningen av hygieniskt känsliga varor från utomhustorg till mer kontrollerade inomhusmiljöer. En livsmedelsförsäljning under tak skulle skydda mot både väder och skadedjur. Återkommande koleraepidemier ställde också krav på bättre hygien. I de nya saluhallarna fanns till exempel rinnande vatten och handlare kunde nu tvätta sina händer vid hantering av livsmedel. År 1914 förbjöds dessutom all utomhushandel med kött, fisk, bröd och mjölkprodukter.

Hallen vid Fisktorget hade föregåtts av en tidigare saluhall som redan 1831 uppfördes bakom Rådhuset i Karlskrona. Denna var avsedd för kötthandel och anses vara Sveriges första saluhall. Den var i drift till runt år 1870 då byggnaden istället började nyttjas som polishus, eller Polis-wakt. Denna första saluhall såldes sedan till Lyckeby Gille och flyttades till Hästbacken i Lyckeby där den än idag står.


Karlskronas första saluhall, avsedd för kötthandel och byggd 1831 vid Stortorget. Blm A3693

Den nya saluhallen invigdes 1904 och var ritad av den kände Karlskronaarkitekten August Strehlenert. Han var upphovsman till en mängd byggnader i staden, bland annat ritade han teatern på Varvsgatan (som även den är riven). Enligt Strehlenerts ritningar skulle hallen inrymma 64 saluplatser samt 38 källarrum. Hallen var 42 m lång, 24 m bred och hela 10 m hög. Saluhallen hade tåliga kolonner av gjutjärn och höga fönster och lanternin för bättre ljusinsläpp. Här fanns gas, vatten och modern luftväxling. Ofta uppfördes hallarna i diverse nystilar: gotik, renässans och rokoko präglade saluhallsarkitekturen vid 1900-talets början.


Vykort av saluhallen från tidigt 1900-tal. Blm RFS 374

I Karlskronas saluhall fanns charkuterier, grönsaker, bagare och fiskhandlare. En genomgång för år 1930 visar att här fanns 36 handlare för kött, fläsk och chark, 10 för fisk och grönt, samt 18 för andra livsmedel. Utanför hallen, på torget, salufördes också fisk.

1943 skrev stadsläkaren i Karlskrona ett utlåtande till Hälsovårdsnämnden som var nedslående för verksamheten på Fisktorget. Han dömde ut anläggningen som klart ohygienisk. Utvecklingen i livsmedelsbranschen hade gått raskt framåt, inte minst genom nya kyl – och förvaringsmöjligheter. Att renovera den gamla hallen med nya diskar, kakelbeklädnad och kylanläggningar skulle bli alltför kostsamt. Dessutom hade både antalet handlare och kunder stadigt minskat och staden fattade beslut om rivning.


Färgbild på saluhallen från 1940-talet. Till höger i bild syns nuvarande Blekinge museum. Blm_D Kfk 871

Runtom i landet finns ännu ett par saluhallar kvar, Östermalmshallen i Stockholm kanske är den mest kända. Du kan läsa mer om saluhallen på Fisktorget i Blekingeboken 1987.

Modellen är byggd av Stig Larson, Karlskrona och sägs ha tagit 780 timmar att bygga.
Blm 27970, föremålsfoto: Morgan Olsson