BLEKINGEDRÄKTEN
“detta är en ganska vacker dräkt…”
Så lär kung Gustav III kommenterat kvinnodräkten under en resa genom Blekinge år 1773.
Den blekingska folkdräkten var tidigt både uppmärksammad och beundrad. Ett sådant exempel är en dräkt som ägdes av Christina Leijonhufvud i Stockholm och som finns med i en förteckning över hennes ägodelar gjord år 1700. Där finns en “blekingzbondepijgedrächt” beskriven med dess olika dräktdelar under rubriken maskeradkläder. (Se Blekingeboken 1938).
Då Gustav III gav Pehr Hilleström i uppdrag att måla folkdräkter i Sverige var Blekinge ett av de landskap som valdes ut.
I Blekinge fanns ett lokalt dräktskick fram till mitten av 1800-talet. En kulturgräns från Vieryd i söder till Öljehult i norr delar landskapet i två delar. Detta kan ännu märkas på dialekterna och är bland annat orsak till att skilda folkdräkter vuxit fram i östra och västra Blekinge. Efter freden i Roskilde stagnerade utvecklingen. Till detta bidrog även pestens härjningar i början av 1700-talet.
Vid 1700-talets slut kommer nya kulturströmningar. De når först östra Blekinge där rika bönder tar upp modenyheter som bomullstyger i klutar, överdelar och kragar. I västra Blekinge fortsätter man att använda linne.
Eftersom länsmuseet finns i Karlskrona har de insamlade plaggen där mest bestått av dräktdelar från östra Blekinge, men en hel del plagg från västra delen finns på Karlshamns museum, Kulturen i Lund och i Nordiska museet.
De flesta bevarade plagg tillhör högtidsdräkten och detta kan ge oss en vilseledande bild av hur dräktskicket egentligen tedde sig.
Vår bild av blekingefolkets dräkter bygger på avbildningar, insamlade plagg, historiska beskrivningar och uppteckningar. Genom att studera detta skapar vi en bild av dräkten. Men liksom dräkten en gång påverkades av rådande mode, påverkas även vi av den tid vi lever i då vi försöker återskapa det gamla dräktskicket.
Bondstuga i Blekinge. Målning av Pehr Hilleström omkring år 1800. Original i Nationalmuseum.
Intresset för folkdräkt och folkdräktssömnad växer, samtidigt kan det vara svårt att finna både information om dräkter och mönster. Därför samlades dräktintresserade för att diskutera möjligheten att informera om äldre dräktskick i Blekinge. Målet var också att tillgängliggöra mönster och ge råd till den som vill tillverka en dräkt. Vi kan nu presentera en första digital etapp av projektet, där också en del av de mönster som producerats under åren finns tillgängliga.
Projektet har finansierats av Slöjd i Blekinge/Region Blekinge och Blekinge museum.
Karlskrona i februari 2020
Blekinge museum
Slöjd i Blekinge/Region Blekinge
Blekinge Läns Hemslöjd – ideell förening
Folkdansringen Blekinge
TACK
Bland dem som ritat mönster och studerat dräktskicket i Blekinge och som vi har oändligt mycket att tacka märks: Ulla Liljedahl (1917-2015), Eva (Liljedahl Person) Nordlinder (1952-1985), Ingvor Lind (1947-2012), Maj Zetterberg (1918-2006), Irma Enarsson (1942-2023) och Inger Söderquist. Stort tack även till Elsie Svensson som skänkt sin mönstersamling till museets arkiv.
ARBETSGRUPPEN
Arbetsgruppen för projektet har bestått av: Lina Odell , Lisa Stormlod, Kerstin Nordlinder Arild (som deltagit på distans ) (Blekingelivet), Birgitta Olving (Blekinge Läns Hemslöjd- ideell förening), Carina Karlsson, Else Österberg (Slöjd i Blekinge/Region Blekinge), Ingela Birgersson, Mia Persson (Svenska Folkdansringens Blekingedistrikt), Christoffer Sandahl, Karin Nilsson (Blekinge museum).
Innehåll och text: Karin Nilsson Blekinge museum
Vill du veta mer?
Fler mönster och inspiration finner du hos Blekinge museum, Slöjd i Blekinge, Blekinge Läns Hemslöjd, Folkdansringen Blekinge och Föreningen Blekingelivet.
Längst ner under varje dräktdelsflik på sidan finner du ett eller flera mönster. Observera att vi inför detta projekt inte provsytt alla mönster. Du bör sy upp ett prov i enkelt tyg innan du syr din dräktdel.