Blekinge museum

S:t Olof med krona och yxa med sitt följe i Haralds skepp Oxen.

Fartygsnamn

Så långt tillbaka som sjöfartens historia kan följas har det varit sed att ge fartyg ett namn. Skriftliga källor visar att så också varit fallet i Norden. Troligen fick i äldsta tid endast större krigs- och handelsfartyg ett namn.

Namnet skulle gärna spegla skeppets utseende eller egenskaper – verkliga eller önskade, kanske i synnerhet den att injaga respekt och skräck hos fiender.

Från vikingatid och medeltid manifesterades detta ofta i en bildframställning, som en förstävsfigur. Fartygsnamn målade eller uthuggna på skrovet hör en senare tid till.

Samtida illustrationer visar att dessa figurhuvuden, som ännu inte utvecklats till det som senare kallas galjonsfigurer, uppfattades som en framträdande del av fartygets identitet.

Djur och fågelnamn var ofta förekommande fartygsnamn jämte bibliska och mytologiska sådana.

Namn som "Gribshunden" eller "Griffen" omtalades och skrevs i bestämd form, nästan som vore fartyget ett levande väsen.