Blekinge museum

Särk

 

"En piga skulle ha en rynksärk i lön. På somrarna gick dom i bara särken. Det var riktigt gammaldags så... Utanpå särken hade de ett gråförklä... På huvudet en gammal rutig näsduk" Elna Pettersson född 1847 i Hoby socken.

 

Skördesärk sydd efter original från Vekerum, Mörrums socken.

Särken bars närmast kroppen dag som natt. Den var nattlinne, underklänning, hemmaklänning och sommarklänning.

Särken tillverkades av linne, halvlinne eller bomull. Övre delen var av finare tyg, nedre av grövre, ibland så grovt att den stack hål på benen.

Man kunde gå i bara särken utan både kjol och förkläde.

"Jag har gått i bara särken och hackat potatis, men inte hade man broderi på den särken... Förklä hade jag inte heller".
Karna Månsson född 1850 i Hörby, Mjällby socken.

Rynksärk, höstesärk, skördesärk

Skördesärkens kjol är vid och rynkad eller veckad mot överdelen. Särken har ofta mycket vackra broderier.

Skördesärk från Höryda i Fridlevstads socken av vit linneväv. Överdelen fodrad med grovt, vitt linne samt garnerad med vävda båder i rosa och ljusblått. Nederdelen skarvad med något grövre linneväv (Blm 13449 Blekinge museum).

MÖNSTER



 

 

PDF Rynksärk med sprund framtill, rak hög krage, obroderad. Livet fodrat med blåvitrandigt linnetyg. Lång ärm med rynkor på ärmens undersida mot livet. Rynkor mot broderad manchett med två knapphål. Langettavslutning. Märkt med ett rött B i korsstygn på höger ärm vid sprundet. Broderat band mellan liv och kjol. Kjolen förstärkt med lappar på undersidan över höfterna. Särken har enligt givaren tillhört hennes farmor Botilda Håkansson (Svensson) född 1867. Hon bodde i Hasselstad som gift (Blm 26339  Blekinge museum). Mönster: Ulla Liljedahl.

PDF  Sömnadsbeskrivning för skördesärk från Trensum i Hällaryds socken i Nordiska museets samling.PDF Broderimönster (NM 16202 Nordiska museet). Mönster: Irma Enarsson, 1993. Mönsterdiagram över själva särken finns i Blekinge museums arkiv.

 


PDF Detta brudlinne har burits av Elna Olsson, Harasjömåla, Jämshögs socken i Blekinge. Hon var född 1828 och gifte sig 1858. Hon har själv sått, skördat samt berett råmaterialet till detsamma vävt, sytt och broderat det. Linnet skänktes av hennes dotterdotter (NM 197956 Nordiska museet). Mönster:  Eva Liljedahl Persson 1975.

 

Raksärk

Raksärk var den vanligaste typen av särk, över den bars kjol, förkläde och livstycke. Endast vid speciella tillfällen sattes överdelen ovanpå särken.


PDF Raksärk med överdel av linnelärft och nederdel av grövre linne. Märkt med rött korstygn BOD. Särken är inköpt från Kuggeboda 1904.  Observera inte Johannishus som står antecknat på mönstret. Se detalj nedan (Blm 4431 1 Blekinge museum). Mönster: Eva Liljedahl Persson 1974. Foto Morgan Olsson, Blekinge museum.

PDF Broderad krage och maschetter i hålsöm. Märkt med rött korstygn BOD. Särken är inköpt från Kuggeboda 1904. ( Blm 4431 1 Blekinge museum) Mönster: Eva Liljedahl Persson 1974

 

PDF Raksärk beskrivning PDF mönster. Särken har funnits i Lars Petterstugan i Vämöparken. Den är av grovt linne och mycket skadad (Blm 25336 Blekinge museum). Mönster: Ulla Liljedahl.

 


Stacksärk
En variant av särk är den korta särken stacksärk.

Illustration efter Nordlinder. Kvinnligt dräktskick i Jämshögs socken


Här kan du se fler särkar i Blekinge museums samling. 

 

 

[Ändra]

 

 



 

[Ändra]