Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Stäng
Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Månadens föremål

Saint Barthélemy i Västindien är idag nog mest förknippat med lyxturism, men visste du att den lilla ön också har en svensk historia. Den var nämligen en svensk koloni i nästan 100 år. Gustav III förvärvade Saint Barthélemy under ett besök i Paris år 1784. I gengäld fick Frankrike rätt att lagra varor i Göteborg. När ön togs i besittning i mars 1785 bodde där 739 invånare och av dessa var 281 slavar. Samma år anlades staden Gustavia, döpt efter den svenska kungen. Staden hade år 1800 redan 5000 invånare, något som gjorde Gustavia till en av Sveriges större städer.

Att inneha kolonier innebar prestige och Sverige ville ha en del av den lukrativa kolonialhandeln. Saint Barthélemy rankades dock rätt lågt, inte minst på grund av bristen på både färskvatten och lättodlad mark. 1786 bildades det Västindiska kompaniet med förväntningar på stora vinster. Bolaget fick även rätt att bedriva slavhandel. Det uttrycktes en viss kritik mot detta i tidens press, då slaveri gick helt emot tidens upplysningsideal. I Gustavia låg en slavbod men organiserad slavhandel förekom knappast, även om det tidigt funnits svenska planer på detta. Enskilda personer kunde dock göra privata vinster på handeln. Enligt en källa skulle slavarna ha behandlats ”mildare” på den svenska kolonin jämfört med andra länders kolonier, men det finns också uppgifter om det motsatta.

Korvetten Carlskrona, som förliste i Västindien 1846 med ett stort antal drunknade, besökte Gustavia på sin sista resa.  Här låg korvetten i en månad och besättningen hade tid att lära känna både ön och dess befolkning, de flesta slavar. I Sverige avskaffades slavhandel utanför landets gränser officiellt 1847 och i oktober samma år upphävdes handeln på Saint Bartélemy. År 1878 återgick ön till Frankrike. I svensk ägo blev kolonin aldrig vinstdrivande.

I berättelsen om Saint Barthélemy finns ett flertal intressanta kopplingar till Karlskrona. Öns första svenska guvernör var Karlskronafödde Salomon von Rajalin (1757-1825). Han kom, endast 27 år gammal, till ön med fregatten Sprengtporten. Ett fartyg som idag ligger sänkt i Karlskronas skärgård. Kapten ombord var Johan Puke, major och senare generalamiral i örlogsflottan. Ombord fanns också en präst, en läkare och en rad tjänstemän. Rajalin var guvernör i endast två år, till 1787, och därefter återvände han till Sverige för att bli landshövding i Gävleborg.

Kartor var på 1700-talet både dyra och sällsynta. Denna inkom som gåva till museet vid 1900-talets början. Den är handritad och daterad 1785, alltså samma år som Gustavia anlades och kolonin togs i besittning. Vi vet inte vem som ritat den eller hur den hamnade i museets samling, kanske var det Salomon von Rajalin eller Johan Puke som tog den till Karlskrona?

Karta Blm 7462. Föremålsfoto: Morgan Olsson


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

När du anmäler din e-postadress godkänner du samtidigt att museet får använda den för att informera om våra verksamheter och evenemang.
Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram