Blekinge museum

Religionsutövning

Amiralitetskonsistoriet i Karlskrona skrev i december 1717 till kungen i Lund och frågade hur man skulle göra med de judar och muslimer som befann sig i Blekinge och som ville utöva sin religion. Svaret de fick från ombudsrådet Cronhielm lästes upp vid ett sammanträde i februari 1718.

...de från Turkiet hitkomna Judar och Turkar må tillåtas att öfva gudstienst samt de förre sådana Ceremonier som de vid omskärelse pläga bruka jämtväl ock om deras begravning där någon af dem döö skulle hvilket ärende herr Baron och Ombudsrådet i underdånighet berättat för hans Kongl. Mayt, och  förnummit hans Mayt:s nådiga meningar och villia vara, det berörda Judar och Turkar fuller intet bör betagas inom lykta dörrar at öfwa deras gudtjänst jämtväl Judarna att låta sina barn inom lyckta dörrar omskära emedan de inte som undersåtar utan som främmande sig här i landet uppehålla. Hwarföre dem ock bör efterlåtas att på någon tienlig plats utom staden at begafva deras döda.

Dock vore både gudi och K-n behagligt om prästerskapet med goda skähl övertala någon att antaga den Christna läran ock låta barnen döpas...

Konsistoriet beslutade att sända en kopia av brevet till borgmästare Elers för att hans skulle informera stadsfiskalen om deras seder och bruk samt rättigheten att utöva gudstjänst bakom stängda dörrar.


Genom ett beslut av Karl XII fick judar och muslimer för första gången tillstånd
att utöva sin religion i Sverige 1718.

Motivet för dessa var att de var främlingar och inte undersåtar. De fick utöva sina religioner bakom stängda dörrar och rätt att begrava sina döda på en lämplig plats. Judarna fick även omskära sina barn.

Men kungen menade även att det vore bra om prästerna kunde övertala dem att låta döpa sig som kristna.

Fullställdig religionsfrihet infördes i Sverige 1952.

 

 

Bildtext

Bildinfo


Ur Amiralitetskonskonsistoriets protokoll
19 februari 1718. Landsarkivet, Lund.

×